Finansieringsmöjligheter för energi-förbättrande åtgärder för skidanläggningar

Denna översikt riktar sig till skidanläggningar i Sverige som är intresserade av att söka finansieringsstöd för att investera i energiförbättrande åtgärder, d.v.s energieffektivisering, övergång till fossilbränslefrihet och annan minskad klimatpåverkan.

 

 

 

 

 

 


Syftet är att ge skidanläggningar en enkel överblick av vilka finansierings-möjligheter som kan vara aktuella beroende på typ av insats, och typ av verksamhet. Samt hur en ansökningsprocess ser ut. Guiden är en del av SLAO:s projekt Kunskapshöjning för fossilfria skidanläggningar och har tagits fram i samarbete med Peak Innovations projekt ’Invest in innovation’. Foldern har kvalitetssäkrats av WSP, som har bidragit med kunskap och inspel kring när och för vem de olika insatserna är riktade. De har även gjort aktualitesanalys, det vill säga, för vem en insats är aktuell. Hela projektet har finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Tillväxtverket.

Avgränsning:

Guidens innehåll har i första hand avgränsats till stödmöjligheter som kan sökas av enskilda organisationer utan krav på samverkan. I avsnittet längre ner: ”Några ord om samverkansprojekt” beskrivs även denna möjlighet översiktligt. Vi avgränsar oss i detta hänseende till stödinsatser som syftar till omställningsarbete och energiskifte inom branschens hållbarhetsarbete och utelämnar således information om stöd som avser andra syften; exempelvis produktutveckling, marknadsföring, innovation, osv. Guiden fokuserar i första hand på möjliga stöd för fysiska investeringar men innehåller även några möjligheter för ”mjuka” investeringar i form av exempelvis rådgivning, förstudier och kompetensutveckling som kan vara relevant i samband med energieffektivisering. Fokus har även lagts på offentliga finansieringsbidrag och innefattar således inte andra typer av investeringar eller lån.

Stöden är i ständig förändring:

Guiden avser att ge en överblick av stöd som kan vara relevanta. Informationen ges med reservation för att stödmöjligheterna är i ständig förändring. Geografiska skillnader förekommer också i vad som är tillgängligt att söka i olika delar av landet.

 

Att söka offentliga medel:

Bra att veta:

• Ofta finns krav på att utvecklingsinsatsen ska vara tydligt skild från ”ordinarie verksamhet”, dvs att det inte får ses som regelbunden affärs- eller produktutveckling eller att uppdatera eller laga sin existerande utrustning. Ofta finns krav på att det ska vara en ny investering eller något som tillhör ett nytt ”utvecklingssprång” för verksamheten.
• Ibland finns möjlighet att påbörja kostnader för en investering innan man fått beslut. Det innebär att man tar kostnader ”på egen risk” men sedan kan få stöd för kostnaderna retroaktivt av finansiären. Ibland finns även möjlighet att få bidrag i efterhand, det vill säga för en investering som tidigare genomförts. Dessa villkor skiljer sig dock mellan olika finansiärer och det är viktigt att stämma av hur reglerna ser ut kring just det stöd ni söker.
• Investeringar som helt eller delvis finansieras med hjälp av offentliga medel får inte ”dubbelfinansieras”. Det innebär att en organisation aldrig får motta stöd för samma kostnader från flera finansiärer. Det är däremot tillåtet att söka stöd för samma sak hos olika finansiärer, vilket kan vara aktuellt och öppna upp för fler möjligheter.
• Säkerställ att ni har möjlighet att medfinansiera stödet (de flesta bidrag och stöd kräver någon form av medfinansiering, vilket brukar anges med en procentsats). Medfinansieringen görs av den sökande själv eller en samverkanspart, beroende på villkoren som är satta för det aktuella stödet.
• I många fall krävs att organisationen först själv bekostar förändringen och sedan i efterhand får ersättning från finansiären. Det betyder att organisationen måste säkerställa att tillräckligt mycket likvida medel finns för att ”ligga ute” med pengarna i en period.

Generella tips:

• Kontakta ansvariga för stödet innan ni påbörjar en ansökan. Detta görs för att säkerställa att er organisation är stödberättigad, att det finns tillgängliga medel kvar samt att det är möjligt att söka stöd för den önskvärda investeringen. I vissa fall kan även handläggarna för stödet förbereda sig på att en ansökan kommer in samt ge tips och hjälp med er ansökningsprocess som kan vara värdefullt.
• Om ni blivit beviljad ett stöd och det blir förändringar längs investeringen eller projektets gång – ta alltid kontakt med finansiären för att stämma av att det inte förändrar er rätt att få ersättning. Exempel på förändringar kan vara att ni behöver byta leverantör, att kostnaden blev annorlunda eller att ni inte kan genomföra investeringen inom den tidsram som ni tänkt.

Försumbara stöd – Deminimis (information från Tillväxtverket)

Vissa offentliga stöd räknas som ”försumbara stöd”, ”deminimis” eller ”stöd av mindre betydelse” (alla begrepp avser samma sak), vars innebörd kan vara bra att känna till. När offentliga medel gynnar ett enskilt företag eller vissa grupper av företag och det finns risk för att konkurrensen snedvrids gäller reglerna för statsstöd. Reglerna begränsar möjligheterna att stödja företag. Det finns dock undantag från detta förbud, där vissa stöd enligt EU:s statsstödsregelverk är tillåtna. Stödet innebär att företag får en statlig subvention vid deltagande i projekt eller mottagande av finansiering. Med hänsyn till EU:s regelverk är subventionen hänförlig till bestämmelserna i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse, s.k. försumbart stöd (eller de minimisstöd). Detta möjliggör att företag eller grupper av företag kan motta stöd. Subventioner eller bidrag i form av försumbart stöd som ett företag kan ta emot får inte överstiga 200 000 euro under en treårsperiod. Detta kallas takbeloppet. Om bestämmelser för statsstöd är aktuella för en finansieringsinsats framgår det i utlysningen. Läs mer om försumbara stöd på exempelvis Tillväxtverkets webbsida.

Exempel på hur en ansökningsprocess kan se ut:

  1. Organisationen identifierar ett utvecklingsbehov (t.ex. investering i en ny mer energieffektiv maskin än den existerande) som matchas mot en finansieringsmöjlighet (t.ex. företagsstöd hos en region).
  2. Organisationen tar kontakt med finansiären för att säkerställa att det är möjligt för dem att komma in med en ansökan.
  3. En ansökan skrivs och andra relevanta underlag, exempelvis budget och offerter som styrker kostnaden eller energiberäkningar, sammanställs. I vissa fall kan finansiären eller andra stödfunktioner och rådgivare vara behjälpliga.
  4. Ansökan skickas in.
  5. Handläggningen av ansökan påbörjas. Handläggningstiden kan handla om veckor eller månader beroende på olika faktorer som handläggarnas arbetsbelastning, huruvida det finns tillgängliga medel eller inte eller hur tydlig ansökan är. I många fall hör handläggare av sig till organisationen för att ta in kompletterande uppgifter.
  6. Organisationen får ett beslut. Beslutsdokumentet kan innefatta särskilda villkor, exempelvis under vilken tidsperiod investeringen ska äga rum, vilka kostnadsunderlag som ska redovisas och om finansiärens logotyp måste vara synliga på exempelvis en byggnad, maskin eller hemsida.
  7. Investeringen genomförs. Stödet betalas ibland ut i förväg, ibland i efterskott mot uppvisande av kvitton och annan dokumentation.

Olika finansieringsmöjligheter:

Kommunala stöd:

Föreningsbidrag från kommuner

Beskrivning
Hos de flesta kommuner finns olika typer av föreningsbidrag, där exempelvis investeringsstöd kan vara en möjlighet för att investera i energibesparande åtgärder.

Hur hittar jag stödet?
Kontakta den kommun dit anläggningen hör. Ofta söks stöden via kommunernas egna e-tjänster.

Vem kan söka?
Föreningar.

Kommunal energi- och klimatrådgivning

Beskrivning
Energi- och klimatrådgivning är en kostnadsfri och kommersiellt oberoende tjänst. Rådgivning sker främst via telefon och mail. Alla kommuner har möjlighet att bedriva grundläggande energi- och klimatrådgivning i sin kommun. Stödet finansieras av Energimyndigheten.

Hur hittar jag stödet?
Kontakta din kommun.

Vem kan söka?
Stödet riktar sig till hushåll, företag, bostadsrättsföreningar och organisationer.

Bygdemedel

Beskrivning
Bygdemedel är en ersättning till bygder som är berörda av utbyggnad av vattenkraft. Medlen går till att ersätta skador som vattenregleringen orsakat, men kan i övrigt sökas av för investeringar som är till allmän nytta i bygden. Stödet kan exempelvis användas för att förbättra idrottsanläggningar och inköp av fast utrustning. Beslutsprocessen för bygdemedel görs först av kommunerna och går sedan vidare till Länsstyrelsen för slutgiltigt beslut.

Hur hittar jag stödet?
Kontakta den kommun som anläggningen tillhör.

Vem kan söka?
Föreningar och kommuner. I vissa regioner avsätts även medel för näringslivet.

Regionala stöd:

Regionala företagsstöd

Beskrivning:
Många regioner erbjuder så kallade företagsstöd. Företagsstöd är ett samlingsbegrepp som innefattar olika typer av stöd som ges utifrån olika regler och förordningar. De flesta företagsstöd riktar sig till företag som definieras som små och medelstora företag . Andra krav som kan förekomma är att företagets målmarknad i huvudsak finns utanför den egna regionen för att stöden inte ska snedvrida konkurrensen på den lokala marknaden.

Företagsstöden kategoriseras ofta utifrån syfte och förordningsgrund. Vissa regioner har exempelvis företagsstöd som är direkt avsedda att användas för energieffektivitetsåtgärder. Stöd som kategoriseras på andra sätt, exempelvis små eller stora investeringar, externa konsulter eller utveckling av produkter eller tjänster kan i vissa fall också vara möjliga att söka i ändamålet för energieffektivisering. Vilka erbjudanden som finns tillgängliga varierar över tid och i olika regioner. Ansökningar som gäller investeringar över 25 miljoner kronor ansöks istället hos Tillväxtverket, se kommande avsnitt.

Hur hittar jag stödet?
Kontakta den region där anläggningen är verksamt. Ofta benämns avdelningen som hanterar stöden som ”Regional utveckling”, ”Regional utveckling och framtid”, ”Utveckling och tillväxt”. Att exempelvis googla på ”företagsstöd+Region X” kan vara en snabb väg att hitta rätt.

Vem kan söka?
Stöden riktar sig oftast till små och medelstora företag. I vissa fall kan även stora företag och föreningar söka. Investeringsstöden är endast tillgängliga för företag inom områden A och B, vilket omfattar hela Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Dalarnas län, med undantag från några tätorter.

Länsstyrelsen: Stöd för landsbygdsutveckling

Beskrivning
Inom Landsbygdsprogrammet finns flera olika stöd som syftar till att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet är en del av EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt. Inom programmet finns exempelvis möjligheter för stöd till investeringar för småskalig infrastruktur på landsbygden, investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar och investeringar för nya jobb på landsbygden. Landsbygdsprogrammet har även i vissa fall projektstöd för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda aktörer har svårt att finansiera insatserna själva. Landsbygdsprogrammet styrs av EU och tillgången till medel varierar.

Hur hittar jag stödet?
Stöden från Landsbygdsprogrammet hanteras via länsstyrelserna. Besök hemsidan för den länsstyrelse anläggningen tillhör och sök efter rubriken ”Natur och landsbygd” och ”Stöd för landsbygdsutveckling”.

Vem kan söka?
Myndigheter, kommuner, regioner, företag, föreningar och andra organisationer. Det kan finnas regionala begränsningar för vad som går att söka stöd för, kontakta din länsstyrelse för mer information om vad som gäller i ditt län.

Länsstyrelsen: Biogasstöd

Beskrivning
Stödets syfte är att öka produktionen och användningen av biogas. Företag kan få stöd för:
– om-, ny- och tillbyggnad av anläggningar för produktion och användning av biogas från stallgödsel
– om-, ny- och tillbyggnad av anläggningar för att hantera rötrester
– uppgraderingsanläggning
– rörledningar och kulvertar
Stödet ges inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Regionala begränsningar kan finnas.

Hur hittar jag stödet?
Kontakta först din länsstyrelse för att få reda på vad som gäller i ditt län. Stödet söks sedan i Jordbruksverkets e-tjänst.

Vem kan söka?
Små och medelstora företag som drivs på landsbygden (med högst 10 miljoner euro i årlig omsättning och högst 50 anställda).

Leader

Beskrivning
Leader är en metod för lokalt ledd utveckling som innebär att engagera sig i utvecklingen av sin bygd. I Sverige finns 53 leaderområden och i de flesta av dessa kan man söka pengar till projekt och småstöd. Stöden som finns inom Leader kommer i sin tur från EU-fonder, bl.a. regionala utvecklingsfonden och landsbygdsfonden. Varje leaderområde har sin egen utvecklingsstrategi som styr vilka saker som går att söka medel för. Inom energi- och klimatfrågor kan det exempelvis finnas möjlighet att genomföra eller delta i projekt som stimulerar nya innovativa lösningar, kompetensutveckling, kunskapsspridning eller rådgivning. Stöden avser normalt inte fysiska investeringar.

Hur hittar jag stödet?
Undersök vilket leaderområde er kommun tillhör. Ofta finns utförlig information om stöd och villkor på det lokala leaderkontorets hemsida.

Vem kan söka?
Föreningar, företag, organisationer, myndigheter.

Nationella stöd:

Tillväxtverket

Beskrivning
Tillväxtverket arbetar för hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i alla delar av Sverige. Myndigheten utlyser olika typer av finansieringar som kan sökas av företag, regioner och andra aktörer. Tillväxtverket tillhandahåller de företagsstöd och checkar som söks via respektive region (se tidigare rubrik om regionala företagsstöd). Om ansökningar om företagsstöd innefattar investeringar över 25 miljoner kronor görs ansökan istället till Tillväxtverket. Tillväxtverket erbjuder även ett flertal tillfälliga stöd genom olika tidsbegränsade utlysningar, varav vissa kan ha relevans för energieffektivisering. Hos Tillväxtverket finns även olika projektstöd som kräver samverkan mellan flera aktörer.

Hur hittar jag stödet?
Besök Tillväxtverkets hemsida och läs om finansiering och aktuella utlysningar.

Vem kan söka?
Checkar och företagsstöd riktar sig ofta till små och medelstora företag, medan projektstöd kan vara öppna för olika aktörer (kommuner, ekonomiska föreningar, regioner).

Energimyndigheten – Klimatpremien

Beskrivning
Energimyndigheten betalar ut en premie för vissa miljölastbilar och elektriska arbetsmaskiner. Den sökande kan få max 20 procent av miljöfordonets inköpspris i stöd. Stödet beräknas finnas fram till 2023.

Följande fordon är stödberättigande:
– Tunga lastbilar, med en totalvikt över 3,5 ton, som drivs enbart av etanol, fordonsgas eller elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa. Även lastbilar, som drivs av en kombination av ovanstående bränslen, är också stödberättigad, exempelvis en laddhybrid som drivs av el samt etanol eller fordonsgas.
– Eldrivna arbetsmaskiner med en nettoeffekt över 75 kW. Arbetsmaskinerna delas in i dels motorredskap och dels traktorer enligt lagen om vägtrafikdefinitioner. Fordonen får drivas enbart av elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa.

Hur hittar jag stödet?
Stödet söks via Energimyndighetens e-tjänst.

Vem kan söka?
Företag, kommuner och regioner kan söka statligt stöd för köp av miljölastbilar och elektriska arbetsmaskiner. Även leasing av fordonen räknas som köp under förutsättning att leasingen är så kallad finansiell leasing.

Naturvårdsverket – Klimatklivet

Beskrivning
Klimatklivet är ett stöd till lokala och regionala investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Klimatklivet kan endast ge stöd till fysiska investeringar och ges till de åtgärder som har störst klimatnytta. I ansökan ingår därför en beräkning av utsläppsminskning som ett av de viktigaste underlagen. Den som söker ska kunna visa hur utsläppen skulle se ut både med och utan investeringsstöd. Åtgärden du söker stöd för ska vara lokalt eller regionalt förankrad och ligga i linje med länets klimat- och energistrategi.

Exempel på åtgärder som du kan söka stöd för:
– Utfasning av fossil energianvändning.
– Tillvaratagande av restvärme.
– Byggande av tankstationer för förnybara drivmedel som till exempel biogas.
– Byggande av anläggningar för att öka återvinningen eller produktion av biogas.
– Reduktion av metan- eller lustgasutsläpp.
– Installation av laddstationer för elbilar på publika platser (se kommande avsnitt).
– Inköp av fossilfria tunga fordon eller arbetsmaskiner.

Hur hittar jag stödet?
Information om Klimatklivet finns på Naturvårdsverkets hemsida, men ansökan görs via Länsstyrelsen. Stödet är öppet för ansökningar ca fyra gånger per år. Länsstyrelsen ger råd och stöd till de som önskar söka inom Klimatklivet.

Vem kan söka?
Företag, regioner och landsting, kommuner och kommunala bolag, föreningar, bostadsrättsföreningar, stiftelser med flera.

Naturvårdsverket – Stöd för publika laddningsstationer (Klimatklivet)

Beskrivning
Publika laddningsstationer definieras som ”en laddstation som står placerad där vem som helst kan ladda bilen, till exempel utmed landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.” Stödet söks inom Klimatklivet och i ansökan krävs bl.a. en lönsamhetskalkyl som redovisar förväntade intäkter och kostnader för åtgärden (en kalkyl för detta finns på Naturvårdsverkets hemsida). Laddstationer för andra typer av fordon (exempelvis lastbilar) görs också via Klimatklivet, oavsett om de är publika eller inte.

Hur hittar jag stödet?
Information om Klimatklivet finns på Naturvårdsverkets hemsida, men ansökan görs via Länsstyrelsen. Stödet är öppet för ansökningar ca fyra gånger per år. Länsstyrelsen ger råd och stöd till de som önskar söka inom Klimatklivet. Energimyndigheten kan ge råd inför installationer.

Vem kan söka?
Alla förutom privatpersoner.

Naturvårdsverket – Laddstation för organisationer och bostadsrättsföreningar

Beskrivning
Bidraget kan användas av organisationer som vill installera laddpunkter som i huvudsak ska användas av boende eller anställda. Stödet ges som ett engångsbelopp med högst 50 procent av de bidragsberättigade kostnaderna, dock högst 15 000 kr per laddpunkt. Bidragsberättigade kostnader är de material- och arbetskostnader som behövs för att installera laddningspunkten, såsom kostnader för laddstolpe eller laddbox, framdragning av el, anläggningsarbete och elservis.

Hur hittar jag stödet?
Stödet söks via Naturvårdsverkets e-tjänst.

Vem kan söka?
Företag, bostadsrättsföreningar, kommuner, regioner, stiftelser, och samfälligheter.

Riksidrottsförbundet – Stöd till energi- och miljöprojekt

Beskrivning
Riksidrottsförbundet kan bevilja stöd till energi- och miljöprojekt hos idrottsanläggningar. Syftet med stödet är att svensk idrott aktivt ska bidra till att uppfylla Sveriges miljömål.

Stöd kan beviljas för:
– Projekt som avser att minska energianvändningen eller för andra miljöförbättrande åtgärder. Åtgärderna ska göras på redan befintliga anläggningar och ska alltid föregås av en energi- och miljökartläggning. Stöd till energi- och miljöprojekt kan högst uppgå till 400 000 kr per projekt och maximalt 50 procent av investeringskostnaden. Eget arbete (ideellt eller IF-anställd personal) kan räknas in som en kostnad, dock högst med 10 procent av investeringskostnaden, och som egna medel i finansieringsplanen.
– Genomförande av en energi- och miljökartläggning, antingen på en redan befintlig anläggning eller inför en nybyggnation. Om föreningen söker stöd för att genomföra en energi- och miljökartläggning kan stödet högst uppgå till 40 000 kr per projekt och maximalt 90 procent av investeringskostnaden.

Hur hittar jag stödet?
Information om stödet finns på Riksidrottsförbundets hemsida. Stödet söks via föreningens sida på IdrottOnline i inloggat läge. Kontakta ert distriktsidrottsförbund innan ni skickar in en ansökan.

Vem kan söka?
Föreningar som äger eller har ett driftsansvar för anläggningen som ansökan avser. Med driftsansvar menas att föreningen själva, eller tillsammans med andra RF-anslutna föreningar, ska ha ekonomiskt ansvar för drift och underhåll av anläggningen. Om föreningen inte äger anläggningen ska de ha nyttjanderätten samt det ekonomiska ansvaret för drift och underhåll av anläggningen i minst 10 år från ansökningstillfället.

 

 

Några ord om samverkansprojekt

Samverkansprojekt innebär att flera aktörer går samman och skapar ett gemensamt projekt. Denna projekttyp söks och koordineras ofta av en offentlig aktör eller en företagsfrämjande organisation (exempelvis ett destinationsbolag) där företag, föreningar och andra aktörer sedan kan delta för att få olika typer av stöd. Man brukar skilja mellan projektparter och deltagare. Projektparter är de som ingår i projektgruppen och i många fall har en egen budget (exempelvis två destinationsbolag) medan deltagarna är de som deltar och får stöd via projektet (exempelvis företag och föreningar). Stödet kan bestå av olika saker, men att ta del av kompetensutveckling, rådgivning, utveckling av nya lösningar eller arbetssätt, coachning eller samverkansformer är vanliga exempel, eller fysiska investeringar som gynnar många aktörer (exempelvis en vandringsled). Fysiska investeringar som enbart gynnar enskilda företag brukar inte tillåtas. Samverkansprojekt kan finansieras på en mängd olika sätt, några exempel på finansiärer är Tillväxtverket, Vinnova, Energimyndigheten, Europeiska Regionalfonden, Jordbruksverket, regioner och kommuner.

Prenumerera på nyhetsbrevet