Liftens historia

Skidliftens historia i Sverige är inte mer än 70 år gammal, men linbanornas historia i världen är betydligt äldre. Den första kända linbanan i Europa byggdes av den holländske arkitekten Adam Wybe mellan befästningarna i Danzig redan 1634.

Åtskilliga berg-, kugg- och linbanor för industri- och persontransport tillkom på 1800-talet. I Sverige fanns t ex bergbanor i turisttrafik på Skansen och som ett resultat av C O Rahms "Åreprojekt" tillkom bergbanan i Åre 1909 , vilken skulle "tjäna såsom uppskaffningsmedel för utöfvare av skid- och kälkåkning".

Världens äldsta idag fungerande linbana för persontransport är "The Cable Car" i San Francisco. Den uppfanns 1869 av en skotte vid namn Andrew Halidie. Fr o m 1873 har den fungerat och som mest hade den tolv linjer. Den har genomgått en stor renovering på 80-talet och idag fungerar tre linjer.

Vilken som verkligen är världens första skidlift är litet osäkert. Det finns uppgifter på en pendellift från 1907 i Österrike och uppgifter om att den första rundgående liften skulle ha anlagts år 1908 i Feldberg i Schwarzwald enligt den tyska facktidskriften "Motor im Schnee".
I USA hävdar man att världens första verkliga skidlift byggdes år 1912 i Truckee som ligger nära Squaw Valley i Californien. Den var typen "jigback" (backsläde), det vill säga två slädar som pendlade upp och ner. Likadana typer av liftar byggdes så sent som 1937 i t e x Aspen, USA och var dess enda skidlift fram t o m 1946.

1927 byggdes i Engelberg, Schweiz, den första kabinbanan för skidåkare och 1928 byggde fransmän världens första replift i Chamonix. 1932 fick den schweiziske ingenjören Gerhard Müller patent på en replift driven av en motorcykelmotor. Müller levererade senare sina släpliftar till Nordmaskin i Östersund. Jean Pomagalski fick 1934 patent på POMA-liftarna och 1935 uppfördes den första i Alpe d’Huez.
I USA hade Riblet Tramway ända sedan år 1900 byggt stolliftar för persontransport i samband med gruvdrift. Det var dock en man vid namn James Curran som byggde världens första stollift för skidåkare i Sun Valley 1936. Europa fick sin första stollift 1945 .

USAs första "T-bar", det vill säga dubbelsläplift, byggdes 1938 . Samma år byggde även Österrike sin första dubbelsläplift. Den 14 januari kunde man inviga den nya släpliften i Zürs, vilken ända in på 70-talet hade kvar sina ursprungliga träbockar.

1938-39 uppfördes den första släpliften i Norden av ingenjör Schlytter i Tryvannskleiva på baksidan av Holmenkollen och därifrån hämtade Johan Malmsten idén till Sveriges första riktiga skidlift, vilken kunde invigas under trettondagshelgen 1940 vid Lundsgården i Åre*.


Andra världskriget betydde naturligtvis ett avbräck både för utförsåkningen och liftbyggandet och förmodligen byggdes det bara en lift i världen under resten av kriget, nämligen Sveriges andra lift, den så kallade Slalomliften i Storlien.

Ur AB Storliens Högfjälls styrelseprotokoll den 11 juli 1941 kan vi läsa följande:

"Kapten Fleetwood föredrog det av AB Nordströms linbanor översända anbudet å en skidlinbana upp på Skurdalshöjden vid slalombackarna. Anbudet slutade å en summa av 42 000 kronor inklusive montage. Det vore tydligt att banan av allt att döma icke vore någon vinstgivande affär, men då den skulle betyda mycket för utövandet av slalomsporten och även betyda ett plus i Storliens sportsliga utrustning, ville föredragande för sin del uttala sig för att en skidlinbana komme till stånd".

Fleetwood var som synes en framsynt och mycket klok man och styrelsen beslöt fortsätta utredningen och i oktober beslöt man att antaga anbudet så att linbanan kunde tagas i bruk den 1 februari 1942 . Biljettpriset fastställdes till 40 öre.

1947 byggdes Björklidens lift som blev den tredje liften i Sverige.
1949 byggde Sälenstugan den första liften som kunde konverteras till korglift under sommarsäsongen.
1952 invigdes korglinbanor med s k hinkar i Riksgränsen och Åre och samma år uppförde Nordmaskin sin första lift i Gustafsbergsbacken på Frösön, Östersund.

Under 50-talet byggdes ett 20-tal anläggningar och det stora genombrottet kom i slutet av 60-talet men de flesta liftarna byggdes under 80-talet.

Stig Lundkvist

* FAKTA Sveriges första skidlift, Lundsgårdens skidlinbana i Åre:
Längd 400 m, fallhöjd 125 m, kapacitet 150 pers/tim, motor 12 hk, kostnad 25 000 kr. 


Andra viktiga utvecklingsår:

1976 Kabinbanan Åre
1978 SLAO bildades
1980 3-stol Sunne
1982 4-stol Idre
1983 4-stol, kopplingsbar Hundfjället (Europas första)
1988 4-stol, kopplingsbar med huv Tandådalen
1989 Gondolbanor Branäs och Åre
1996 6-stol, kopplingsbar Lindvallen
1998 6-stol, kopplingsbar Duved
2004 8-stol, kopplingsbar Hundfjället  


Antal liftar i Sverige:

1965	180
1974	347
1978	483
1982	684
1986	906
1992	1050
1999	932
2001	826
2002	819
2006	826