Om du befinner dig utanför lavinen:
	Håll utkik efter den eller de som åkte med och var de sågs sist.
	Hur många saknas?
	Märk ut platser där personen eller personerna blev tagna av lavinen och där de senast sågs.
	Leta i området nedanför dessa platser, gärna runt stenar, träd och andra hinder.
	Börja sökandet omedelbart! Kamraträddning är den mest effektiva räddningsinsatsen.
	Har ni transceiver slår ALLA om dem på mottagning och arbetar efter ett söksystem.
	Larma räddningstjänsten omedelbart om du befinner dig i närheten av civilisationen, i annat fall kan det löna sig att vänta ett tag och vara flera som letar.
	Sök, sök, sök, det är minuter det gäller.
	De som är begravda räknar med att du gör ditt yttersta.
	Om du är i lavinområdet:
	Försök att åka snett utför till ”säker” plats.
	Om du är tagen av lavinen:
	Försök att hålla dig vid ytan genom att simma eller vad som helst. Det är ditt liv du kämpar för.
	Om du är under snön:
	Försök krypa ihop och hålla andningsvägarna fria.

Är du lavinfarlig?

”Det händer inte mig”
Förhoppningsvis gör det inte det – men kan du vara helt säker? Men det kan också hända någon annan som tänker likadant.

”Den här sluttningen är så liten”
Kanhända, men du är ändå mindre. Snön som finns på ett lastbilsflak räcker gott och väl för att begrava dig. De flesta omkommer i laviner mindre än 100 x 100 meter. Det är lika illa att drunkna i badkaret som i Atlanten.

”Någon har redan åkt här och snön ligger kvar”
Ett lyckat spår utför sluttningen är ingen garanti. Spåret kan vara gammalt och mycket kan ha hänt sedan dess. En lavin går ofta vid den andre, tredje eller en ännu senare åkare.

”Alla de andra åker ner”
Desto värre om lavinen skulle gå. Prata igenom det här innan ni ger er ut på berget. Grupptrycket får aldrig, aldrig bestämma över ditt omdöme

”Det är jobbigt att gå tillbaka”
Ibland får du inse dig besegrad för stunden. Men hellre för stunden än för evigt. Vad är en förlorad timme mot evigt förlorad utförsåkning.

”Det här är den bästa snö jag någonsin åkt i”
Duktiga utförsåkare är de som behärskar alla fören och all slags terräng. Duktiga utförsåkare är de som också behärskar sig själv. De som ser utförsåkning som en del av livet utan att för den skull riskera resten av det.

”Vi måste åka nu innan det blir uppåkt”
Du kan inte få allt på en gång i livet. Inte i utförsåkning heller. Inte alla backar, alla drömåken och första spåren bland varenda snöflinga. Du måste hela tiden välja bitar ur det goda. Sväljer du okritiskt allt, är det lätt att du blir uppslukad själv. Bättre med lite nu och mer sedan.

”Allt känns rätt idag, åkningen flyter och solen skiner”
Det är inte mindre lavinfarligt bara för att solen skiner och dina svängar är extra runda. Snön och lavinfaran följer inte din egen formkurva. Ofta är det tvärt om. När du är i form tappar snön lätt sin. Solen förför, snön förgör.

 
Så uppstår laviner

Förutsättningen för att en lavin ska uppstå är ett svagt snöskikt. Olika skikt bildas när snön faller och lagras vid olika tillfällen och omständigheter. Ju flera snöfall desto flera skikt.

Vissa av dessa skikt kan vara porösa och därmed mer benägna att röra på sig än andra. Ett poröst skikt är ett möjligt glidlager för all ovanliggande snö. Redan här finns en dold lavinfara.

När belastningen ökar på snötäcket, till exempel genom en utförsåkare, nedfallande hängdriva eller mycket nysnö kan det svagare lagret kollapsa. Det kan ibland låta som snön suckar och sätter sig. Det ska tas som ett mycket starkt varningstecken på LAVINFARA.

Är sluttningen tillräckligt brant glider den ovanliggande snön iväg och du har en snöflaklavin.
Hela området spricker upp samtidigt och kan ske över mycket stora områden. Enorma mängder snö kan dras med, men de flesta laviner som drabbar utförsåkare omfattar mindre än 100 x 100 meter.

Kom ihåg! Sättningar i snön eller färska laviner är det främsta tecknet på lavinfara.

Lutningen För att det ska vara lavinfarligt måste det luta minst 25°. Det kan i sällsynta fall gå laviner i mindre lutningar men du kan utgå från 25° som en undre gräns. Brantare än 23° (45%) räknas som en svart nedfart. Tänk på att du kanske står på en flack sluttning där det kan komma laviner från ett brantare parti ovanför. Åk aldrig off pist i brantare terräng än 25° vid minsta tecken på lavinfara. Kom ihåg! Riskerna för snöflaklavin är störst i lutningar mellan 25° och 45°.

Vädrets makter

Risken för snöflaklaviner ökar med mängden snö som faller. Ju mera snö desto större lavinfara.

Nysnö är den snö som har fallit de senaste dygnen. Varje nytt snöfall ökar lavinfaran.

Vinden transporterar snön till nya platser och bygger upp nya snötäcken även om det inte fallit någon ny snö under de senaste dagarna. Vinden är den ”största tillverkaren” av laviner och lavinfarliga sluttningar.

En hastig temperaturökning kan få ett svagt snöskikt att kollapsa och därigenom utlösa en snöflaklavin.

 
Lavinfakta

	En snöflaklavin kommer snabbt upp i 200 km/h på sin väg utför.
	En snöflaklavin kan krossa allting i sin väg, träd, hus, liftar, med mera.
	Efter 15 minuter lever nio av tio begravda men efter redan 45 min lever endast två till tre av tio begravda. Efter två timmar räknar man normalt inte med överlevande. Men även om chansen att hitta överlevande är mycket lite måste du fortsätta söka.
	Av dem som begravs ner till en halv meters djup överlever endast fem av tio, under två meter överlever mycket få.
	Utanför skidanläggningen har sju av tio överlevande hittats av sina kamrater.

"De flesta lavinolyckor inträffar i laviner som är mindre än 100 x 100 meter."


Hängdrivor

Längst uppe på bergskammarna bildas det på läsidorna ofta hängdrivor. Det är snö som vinden transporterat och gradvis bygger ut till en fast hård snöbrygga.

Hängdrivor kan växa till ansenlig storlek under vintern. Hängdrivor ska dock inte förväxlas med laviner och lavinfara. De markerar emellertid väl var en läsluttning finns. Hängdrivor som brister och faller ner kan utlösa laviner om de faller ner på ett instabilt snötäcke.

Den verkliga faran med hängdrivor är dess tyngd och all den snö som följer med om de lossnar. Är du under hängdrivan kan du lätt bli begravd eller skadad. Befinner du dig på den kan den brista bakom dig och du störtar ned. Följderna blir ofta katastrofala.

Hängdrivor brister ofta betydligt längre in från kanten än man tror. Ovanifrån kan det vara mycket svårt att se var kanten är, så håll ordentligt avstånd till den.

 
Glaciärsprickor

Snötäcket kan bilda tunna broar över glaciärsprickor som därigenom är helt omöjliga att upptäcka.

Bryggorna brister kanske inte förrän någon åker över dem. Påföljderna blir ofta katastrofala. Åkaren störtar ner i den iskalla avgrunden.

Snön må vara aldrig så mjuk och fin uppe på glaciären. Nere i sprickan är det bland is du landar och kläms fast, vilket är liktydigt med döden i de flesta fall.

Utförsåkning utanför markerade nedfarter på glaciärer får absolut inte ske utan ledning av mycket erfarna och välutbildade guider.

Utrustning för räddning RECCO® Räddningssytemet RECCO är ett snabbt och säkert system för att hitta lavinoffer. Det är främst avsett för skid- och snowboardåkare som befinner sig i och i närheten av skidområdena, där alarmtiden är kort. Räddningssystemet RECCO består av två delar: Den ena är reflektorn, en liten bricka som utförsåkaren bär parvis antingen klistrad på pjäxorna eller insydd i kläderna. Reflektorn är helt passiv, och kräver varken batterier, underhåll eller kunskap.
Den andra är detektorn, som används av räddningstjänsten på skidorten. I händelse av en lavinolycka kan man med detektorn exakt och snabbt lokalisera den försvunne. RECCOs detektorer finns idag på alla större skidorter i Alperna, USA och Kanada. Nya orter tillkommer ständigt. En uppdaterad lista över dessa orter finns tillgänglig på RECCOs hemsida www.recco.com. I Sverige finns (vintern 2004-05) detektorer i Riksgränsen, Björkliden, Abisko, Dundret, Hemavan, Kittelfjäll, Åre-Duved, Bydalsfjällen, Vemdalen, Tänndalen, Ramundberget, Idre Fjäll, Stöten, Tandådalen/Hundfjället. Klistra aldrig reflektorer på stavar, skidor eller bräda. Bär alltid RECCO reflektorer vid skid- eller snowboardåkning, men kom ihåg att reflektorer är precis som andra räddningshjälpmedel; Man undviker inte olyckan, men chanserna att överleva ökar. RECCO reflektorer kan köpas i välsorterade sportbutiker samt på ovanstående anläggningar/orter och kostar ca 200 kronor paret.
TRANSCEIVER En transceiver är en sändare/mottagare som du bär innanför kläderna. På morgonen slår du på den och då sänder den ut en signal kontinuerligt. Om en olycka skulle inträffa ställer de som har klarat sig om sina transceiver till mottagning. Med hjälp av signalen från den saknade kan man lokalisera personen. Tonen blir högre ju närmare du kommer offret. Transceiver är för de utförsåkare, turåkare och bergsklättrare som rör sig långt från skidanläggningar och den organiserade räddningstjänsen. Utrustningen kräver mycket vana och träning för att du skall kunna lita på den. Utan träning och spade är transceivern en falsk trygghet. Det finns olika fabrikat men alla arbetar på 457 kHz och fungerar med varandra. Pris från 3 000 kr.
SPADE Med en liten delbar/ihopfällbar spade kan du effektivt gräva efter lavinoffer. Att bara gräva med händerna och skidorna är alltför långsamt och många gånger omöjligt. Du kan även gräva och kontrollera om det finns farliga snöskikt. LAVINSOND En 2,5–4 meter lång sond som vanligtvis är delbar. Sonden sticker du ner i snön för att känna var den saknade är begravd. Sondning kräver mycket personal och tar ofta för lång tid för att hitta offret levande. HUND En utbildad hund är det snabbaste och säkraste för att hitta lavinoffer. Tyvärr tar det ofta för lång tid att få fram lavinhundar för att de ska ha en möjlighet att rädda liv.